Välkommen till Slabbarp!

Meny

Nyheter

Historia

Kultur

Gästbok

Länkar

Det som så småningom kom att kallas Slabbarp började på 1600-talet som ett enda litet torp på Österlen nära Flöte å, där Nils Erik Sten bodde och brukade jorden med sin familj.

Enligt legenden fick Nils Erik en dag för sig att det var dags att namnge den lilla gården, varpå Fru Sten, som precis städat undan röran hennes man orsakat vid middagsbordet rappt högg till och sade att “ja, men då kan vi ju kalla det för Slabbe-torp, som du slabbar!” Nils Erik brast ut i skratt och slog i bordet så att han spillde ut ännu mer gröt och mjölk, varpå Fru än en gång behövde städa.

Fram till 1900-talet hände inte särskilt mycket intressant i Slabbarp, i alla fall inte som historien förtäljer. Torpen blev flera men utgjorde inte riktigt en tätort ännu. Det var först 1931 som Slabbarp fick sin första stora tillväxtspurt i och med att entreprenören Evert Jönsson flyttade in och öppnade den numera kända flugsmällefabriken. Då arbetskraft behövdes åkte många familjer och bosatte sig i Slabbarp.

Under 40-talet hade Slabbarp med tillhörande fabrik fått sig ett gott rykte i omnejden. I grannorterna sade man under flugsäsongen skämtsamt att “nu flyr flugorna Slabbarp!” Man kallade också Slabbarpsborna, då man stötte på dem utanför Slabbarp, för “flugorna,” alldeles säkert med en kärleksfull och vänskaplig underton.

På andra sidan Flöte å växte snart orten Degerup till sig också, då man öppnat en persiennfabrik där. En kamratlig rivalitet uppstod mellan de båda orterna med så lika öden. I Degerup skojade man att Slabbarp var “helt bakom flötet” och nickade åt ån. Slabbarpsborna var inte sämre med de kvicka replikerna och svarade raskt att Degerup i så fall var “helt framför flötet.”

På 50-talet hade orterna Slabbarp och Degerup vuxit sig så stora att de snart satt ihop. Man bestämde sig för att kalla denna union för Slabbarp eftersom Slabbarp var större och bättre. På ortsskylten stod det under några år: “Slabbarp - Delvis bakom Flöte.”

Många år av framgång följde, tills det värsta hände…

På 90-talet stängde båda fabrikerna ner. Många unga flyttade då ut ur orten och huspriserna sjönk. Många konstnärstyper passade på att flytta till Slabbarp, varför vi än idag har ett litet galleri vid torget där man mest ställer ut stilleben med lantliga motiv. Eftersom Slabbarp vid det här laget mest beboddes av pensionärer var skadan efter fabrikernas konkurs förhållandevis liten.

På 2000-talet ställde Slabbarp om sig från sin traditionellt jordbruks- och produktionsbaserade ekonomi till en informations- och tjänstebaserad ekonomi. Pionjärer inom detta var t ex bröderna Olsson, som redan 1996 var de första i Slabbarp med att ha data hemma och nu även hade startat ortens första dataserviceföretag, Datapågarna AB. Det är också Datapågarna som är web-masters för Slabbarps hemsida.

Så når vi äntligen nutid, och som alla vet är Slabbarp numera en lugn ort med tillväxtmöjligheter dit många flyttar för att försäkra sig om att de sist åren blir ljuva, men också för att husen är billiga. Det är också en plats där många gärna stannar, kanske för att de alltid har bott där och inte har råd att flytta, men kanske också för att Slabbarp faktiskt har det där lilla extra.